Sammanfattning av SOU 2024:75 – Personuppgifter och mediegrundlagarna
Den 20 november 2024 presenterades SOU 2024:75, ett resultat av en utredning som tillsattes hösten 2023. Utredningen har granskat grundlagsskyddet för söktjänster som offentliggör personuppgifter, exempelvis om lagöverträdelser, telefonnummer, adresser och civilstånd. Syftet är att stärka skyddet för personlig integritet när personuppgifter offentliggörs i sådana tjänster.
Bakgrund
Lagstiftaren anser att grundlagsskyddet behöver ses över bland annat med anledning av att kriminella nätverk i stor utsträckning använder söktjänster för att kartlägga brottsoffer och rivaler. Dessutom möjliggörs omfattande ekonomisk brottslighet som kan riktas mot utsatta grupper, exempelvis äldre. Samtidigt uppges det i utredningen att det finns legitima behov av bakgrundskontroller hos myndigheter och medier för att förebygga brottslighet och utföra samhällskritiska uppdrag.
EU-kommissionen har dessutom länge ifrågasatt Sveriges hantering av dataskyddsförordningen inom tryck- och yttrandefrihetsområdet. Detta gäller framförallt söktjänsternas publicering av personuppgifter under grundlagsskydd.
Förslag
Utredningen föreslår bland annat att:
Grundlagsskyddet begränsas för söktjänster som offentliggör personuppgifter. Denna begränsning gäller för söktjänster som anses ligga långt från själva kärnan i mediegrundlagarna.
Undantag i TF och YGL utökas till att omfatta alla typer av personuppgifter, med krav på helhetsbedömning som väger in uppgifternas karaktär, omfattning och syfte med offentliggörandet. Särskild vikt ska även läggas vid hur lättillgängliga uppgifterna är, exempelvis anses en dom med anonymiserade uppgifter mindre integritetskänsligt.
En helhetsbedömning ska således göras i varje enskilt fall, och i oklara fall ska ett yttrandefrihetsvänligt förhållningssätt tillämpas. Ytterst blir det Integritetsskyddsmyndigheten som kommer få göra dessa bedömningar.
Grundlagsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027 och utredningen är nu på remiss.
Juridiska utmaningar
Målsättningen med den nya regleringen är att minimera offentliggörandet av information som medför stor integritetsskada eller ökar utsattheten för brott, men tillåta offentliggöranden som tjänar ett tydligt allmännyttigt syfte. Utöver utmaningen att hitta en lämplig avvägning mellan dessa intressen finns även en osäkerhet om Sverige ens har möjlighet att reglera detta på nationell nivå. Pågående rättsprocesser i EU-domstolen kan resultera i att europeisk dataskyddslagstiftning bedöms ha företräde framför svensk grundlag. Det är oklart när EU-domstolen kommer att fatta beslut, men enligt Justitieminister Gunnar Strömmer kan det ske till våren. Frågan är då om lagförslaget som presenteras i SOU 2024:75 anses i tillräckligt hög utsträckning uppfylla GDPR:s krav på skydd av enskildas integritet, eller om EU-domstolen anser att det inte är möjligt för Sverige att överhuvudtaget grundlagsskydda dessa typer av söktjänster. Det skulle i så fall resultera i ett förbud mot alla typer av söktjänster som offentliggör personuppgifter.
Slutsats
Oavsett utfallet går det att konstatera att det finns juridiska utmaningar när det gäller att reglera förhållandet mellan yttrandefriheten och rätten till privatliv samt EU-rättens företräde över svensk grundlag. Men såsom det ser ut idag är inte förenligt med rätten till privatliv och integritet – så någon typ av förändring lär det bli.