HD:s beslut stoppar rättsdatabaser som sprider brottmålsdomar
Den 25 februari 2025 har Högsta domstolen (HD) fastslagit i en ny vägledande dom att rättsdatabaser inte längre får sprida brottmålsdomar. Beslutet kommer efter att flera nyhetsbyråer och rättsdatabaser förlorade en uppmärksammad tvist i HD om utlämning av allmänna handlingar.
Enligt beslutet får handlingarna endast användas i "journalistisk verksamhet" och får inte delas vidare till betalande kunder i en databas. Detta innebär en omtolkning av vilken lag som väger tyngst: dataskyddsförordningen (GDPR) eller den svenska grundlagen. Såsom den svenska grundlagen ser ut idag så undantar den medier med utgivningsbevis från GDPR:s bestämmelser.
– Bedömningen nu är att EU-rätten trumfar den svenska lagstiftningen kring utgivningsbevis, uppgav hovrättspresidenten Erik Sundström till Journalisten efter hovrättens beslut i fjol.
HD slår nu fast att hovrättens beslut var korrekt: det totala undantaget för medier har inte varit förenligt med EU-rätten. Därför får rättsdatabaserna endast ta del av domar om de inte delar dem med allmänheten eller betalande kunder på ett sätt som sprider personuppgifter. Det är inte heller tillåtet att möjliggöra sökningar efter enskilda personer i handlingarna.
I praktiken innebär detta att rättsdatabaser i Sverige inte längre kan bedriva sin verksamhet på samma sätt som tidigare. Det här innebär en stor omställning för många, eftersom sådana databaser har använts i stor omfattning av bland annat journalister, företag och privatpersoner för att ta del av domar och rättsliga beslut.
Hur påverkar HD:s beslut pågående lagstiftning på området?
HD:s beslut sammanfaller med en lagstiftningsprocess som inleddes i slutet av förra året för att begränsa grundlagsskyddet för söktjänster som offentliggör personuppgifter (SOU 2024:75). De föreslagna grundlagsändringarna är planerade att träda i kraft den 1 januari 2027 och är nu ute på remiss. Vi har skrivit om lagförslaget här.
HD har däremot nu agerat före lagstiftaren, vilket gör att många frågar sig om utredningen ens behövs längre. Att begränsningar av grundlagsskyddet för söktjänster nu sker genom domstolspraxis snarare än lagstiftning kan påverka rättsläget och väcka frågor om hur sådana inskränkningar bör genomföras för att vara långsiktigt hållbara och rättssäkra.
Vad händer nu? HD har redan tagit ställning, men vad innebär det för framtiden? Behöver lagstiftarna nu tänka om, eller är det HD:s beslut som gäller? Det återstår att se.